"Premiär
hos Sommarteatern! Feststämning, glädje och förväntan
- uppe på Torekällberget: Gycklarkärran är framkört
i form av 80-talets Scanialastbil. Himlen ljuvligt blå.
Solen lyser eftermiddagsvarm. Och uppe på sitt originella
musikerestrad upp mot trädtopparna har just Bo Sandberg
tagit plats vid sina trummor och flöjter, tillsammans
med sin bisittare Owe Lidemalm. Spelet kan börja…" "Mats
Qviström roar sin premiärpublik med en festligt, poängrik
inledningsmonolog - i svart svalrock och dekorativa
harlekinben! Han vänder sig till publiken - "som dyrkar,
avgudar älskar denna konstform". Han gör det bra, med
smått förödande charm. Till trummrytmens puls dyker
spelets aktörer fram bakom scenens skärmar. Och repertoaren
är ju bred- "från Shakespeare till Moliére" och innefattar
också en modig kvinnlig eldslukare. Hela ensemblen doa-doar
för den publik - vars vilja är deras lag!
|
Och
så är det dags för alla att drabbas av "teaterns underbara
magi" till flöjters toner och trummors slag." "Scenografen
Eva Sommerstads skärmdekor fungerar alldeles ypperligt.
Den stimulerar fantasin till egna krumsprång- och har
dekorativ slagkraft. Hastigt öppnar och sluter sig skärmarna
kring små välspelade, dramatiska snapshots som avslöjar
valda delar av intrigen. Ett ypperligt grepp!" "De unga
älskande får varann-inte bara med list och gyckelspel,
utan också på grund av ett gynnsamt öde. Mer skall inte
sägas här! Ta er upp till Torekällberget, släpp loss med
Jörgen Dübergs klurigt välregisserade Moliéreuppsättning.
Lättviktig fars - må så vara. Men roligt har man."
Christer
Duke Länstidningen onsdagen den 18 juni 1986 |