"Saxat" ur tidningsrecensioner:
Sommarens stora skratt
"Fniss blandas med flatskratt längs backarna av Torekällberget i Södertälje när publiken knallar hem från sommarteaterns nya föreställning, Moliéres "Skapinos skandalösa eskapader". Återigen har sommarteatern visat sin stora talang för komedi. För två år sedan gavs Goldonis "Gruffet i Chiozza" i en helt underbar uppsättning, nu spelar man Moliére i groteska masker, kostymer i trasbarock och en spelstil väl anpassad till marknader och torg."

"Denna en och en halvtimmes föreställning, som jag vill utnämna till sommarens stora skratt, har regisserats av Jörgen Düberg. I år skall teatern turnera också, så man har konstruerat en förträfflig spelplats på flaket till en lastbil, med sluttande scengolv och ett fiffigt använt system av skjutbara skärmar."

Peter Bohlin Aftonbladet

 

 

 
På ett lastbilsflak spelar dom Moliére

" I sommar överger sommarteatern Torekällberget i Södertälje för att ge sig ut på landsvägarna. På ett lastbilsflak spelar dom Moliéres "Skapinos skälmstycken" omdöpt till Skapinos skandalösa eskapader." "Föreställningen börjar lovande. Medan publiken bänkar sig ligger en man i grön overall under lastbilens förarhytt och mekar. Några ur ensemblen säljer program och hjälper publiken på plats vilket dom utnyttjar för att skapa en nervös förväntan. När mekanikern efter mycket om och men masar sig över scenen och visar sig vara trummisen är publiken genast med på noterna. Det skall bli teater med blinkningar mot komedikonventionerna likaväl som mot varjehanda konventionsbrott."

"I en av de första scenerna får det fräcka ensemblespelet fortsätta att blomma i en fartfylld serie tablåer. Med ett uppslagsrikt utnyttjande av Eva Sommerstads scenografi av fyra skjutbara skärmar får man hela den lite omständliga resumén läckert serverad. Det är sedan när farsmaskinen borde snurra iväg som longörerna hopar sig." "Dels beror det på att commedia dellárte-språket utnyttjats till döds de senaste tio, femton åren. Det har blivit en konvention som måste angripas väldigt anarkistiskt för att få tillbaka sin fräschör." "Därför lever inte föreställningen upp till sitt nya namn. Spelet består fortfarande snarare av skälmstycken än av skandalösa eskapader."

Peter Ferm


 
Lättviktig fars men roligt har man

"Premiär hos Sommarteatern! Feststämning, glädje och förväntan - uppe på Torekällberget: Gycklarkärran är framkört i form av 80-talets Scanialastbil. Himlen ljuvligt blå. Solen lyser eftermiddagsvarm. Och uppe på sitt originella musikerestrad upp mot trädtopparna har just Bo Sandberg tagit plats vid sina trummor och flöjter, tillsammans med sin bisittare Owe Lidemalm. Spelet kan börja…" "Mats Qviström roar sin premiärpublik med en festligt, poängrik inledningsmonolog - i svart svalrock och dekorativa harlekinben! Han vänder sig till publiken - "som dyrkar, avgudar älskar denna konstform". Han gör det bra, med smått förödande charm. Till trummrytmens puls dyker spelets aktörer fram bakom scenens skärmar. Och repertoaren är ju bred- "från Shakespeare till Moliére" och innefattar också en modig kvinnlig eldslukare. Hela ensemblen doa-doar för den publik - vars vilja är deras lag!

Och så är det dags för alla att drabbas av "teaterns underbara magi" till flöjters toner och trummors slag." "Scenografen Eva Sommerstads skärmdekor fungerar alldeles ypperligt. Den stimulerar fantasin till egna krumsprång- och har dekorativ slagkraft. Hastigt öppnar och sluter sig skärmarna kring små välspelade, dramatiska snapshots som avslöjar valda delar av intrigen. Ett ypperligt grepp!" "De unga älskande får varann-inte bara med list och gyckelspel, utan också på grund av ett gynnsamt öde. Mer skall inte sägas här! Ta er upp till Torekällberget, släpp loss med Jörgen Dübergs klurigt välregisserade Moliéreuppsättning. Lättviktig fars - må så vara. Men roligt har man."

Christer Duke Länstidningen onsdagen den 18 juni 1986