Vore
min kärlek född i prakt och prål, bastard
av slump och faderlös den var, för tidens dyrkan
eller hat ett mål, ett ogräs eller blomma underbar.
ONej den var fjärran
byggd från slumpens trakt, av trälars hat och
harm den slås ej ner. den lider ej i lustfylld pomp
och prakt ej när oss tiden ej är gunstlig mer.
ODen fruktar ej beräkningens
kättarsvek som verkar under ömsom korta frister,
står ensam i sin visdoms allvarslek. grönskar
i hettans stark, i kölden bister.
OSom vittnet kallas
tidens dårar: gott ville ni dö för - ni
som levt i brott.
Sonett
124 av William Shakespeare
Övers. K.A Svensson |
|
|
